Under den sommar som nyligen passerade pratades det mycket om att regnen var en katastrof för turistnäringen. Det dåliga vädret gjorde att bad- och aktivitetsföretag hade svårare att locka kunder och fick dra ner på sina ambitioner. Väder fick dock inte så allvarliga konsekvenser för turismen som helhet eftersom turisterna valde att spendera sina pengar inom andra delar av turistnäringen så som exempelvis handel.

Men för de enskilda företagen inom näringen fick vädrets effekter stora konsekvenser. Turistnäringen är helt enkelt känslig för omständigheter som de enskilda entreprenörerna har svårt att råda över själva. Om turistnäringen ska utvecklas måste man hitta verkningsfulla åtgärder som kan bidra till att minska detta riskmoment. Sådana upparbetade system finns i dag för flera sektorer som har liknande villkor som turistnäringen. Om det blir torka, regn, eller hagel kan lantbruket via EU få ekonomiskt bistånd.

I samband med stormen Gudrun satte regeringen in ett stödpaket som tillsammans med EU-medel uppgick till över två miljarder kronor. Rennäringen får ekonomiskt stöd av staten om den drabbas av onormalt mycket snö, kyla, regn eller is.

Turismen är en industri som ger jobb åt tiotusentals människor i Sverige varje år och ger kommuner och stat stora skatteintäkter. Däremot borde företagare inom turism- och besöksnäringen få möjlighet att skapa system för att motverka tillfälliga ekonomiska motgångar. Den modell som i dag finns för landets skogsägare anser vi borde vara tillämpbar även för vår näring. Skogsägare har i dag en möjlighet att sätta in intäkter från skogsavverkningar på ett särskilt skogskonto. Istället för att hela beloppet tas upp till beskattning vid ett tillfälle beskattas exempelvis en tiondel av beloppet varje år. Detta minskar ”ryckigheten i intäktsflödet” och underlättar helt enkelt verksamheten. För vår näring skulle detta system självklart kallas för Turistkonto.

En tänkbar konstruktion för detta är att skatt då betalas för ränteavkastningen på turistkontot - det vill säga samma regler som för skogskontot. Skatten på räntan bör vara definitiv och inte kunna kvittas mot andra kapitalförluster eller liknande.

Vi är öppna även för andra konstruktioner, men i grunden handlar det om att skapa ett system som skapar trygghet och stimulerar till investeringar i något om har förutsättningar att utvecklas till en ny svensk basnäring som kan skapa många nya arbetstillfällen i framtiden.

Nils Carlsson, ordförande, Svensk Turism
Hans Gerremo, vd, Svenska Liftanläggningarnas Organisation (SLAO)
Eva Werkelin, vd, Kneipbyns camping Gotland och ordförande i SCR (Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation)